ALLT DU BEHÖVER VETA OM ENGÅNGSHANDSKAR OCH GUMMIHANDSKAR
Det finns en uppsjö av skyddshandskar med olika former och funktioner, som alla är olika varandra. Däremot finns det handskar som kan verka väldigt lika varandra, men ge helt olika skydd och fylla olika funktioner. Ett exempel på detta är engångshandskar och gummihandskar.
Handskarna kan vara ganska lika till utseendet, eftersom båda typerna görs av natur- eller syntetgummi. De delar även en väldigt viktig funktion, vilket är ett visst skydd mot kemikalier. För hushållsändamål är detta mindre viktigt eftersom hushållskemikalier generellt är mildare och mindre skadliga. För industriellt bruk med risk för att utsättas för farliga kemikalier är det nödvändigt att veta vilken nivå av skydd handskarna ger mot kemikalierna.
De huvudsakliga skillnaderna mellan dessa typer av handskar är enligt nedan:
Tjockleken
Gummihandskar är tjockare (i vårt sortiment 0.33mm till 0.7mm) och slitstarkare än engångshandskar.
Engångshandskar är tunnare (runt 0.1mm), vilket gör dem mycket smidiga och bättre lämpade för precisionsarbeten.
Även om båda handsktyperna är av samma material så ger de tjockare gummihandskarna ett högre kemikalieskydd då det tar längre tid för kemikalier att penetrera handsken. Tjockare material ger också ökad slitstyrka och längre livslängd i normala fall. Tjockleken är kanske den viktigaste egenskapen när man ser till skyddet mot kemikalier som handskarna ger.
Tvåhändighet & förpackning
Gummihandskar tillverkas alltid med en vänster- och en högerhandske i ett par.
Engångshandskar är ambidextrösa, det vill säga en handske passar både för vänster eller höger hand.
Detta är anledningen till varför gummihandskar förpackas och säljs som par, medan engångshandskar förpackas i boxar. På boxarna står det angivet hur många stycken handskar det finns inuti boxen (inte par).
Flossad eller ofodrad insida
Gummihandskar är ofta flossade på insidan eftersom de är utformade att användas över längre tidsperioder. En flossad handske har ett tunt och mjukt lager bomullsfibrer på insidan, nästan ett bomullsfoder som gör handsken bekvämare för användaren. Bomullsflossen är bra på att suga upp fukt vilket motverkar handsvett och håller händerna torra.
Engångshandskar är ofodrade vilket delvis hjälper till att hålla dem tunna. Ofodrade gummihandskar är ofta klorinerade vilket ger en mycket slät yta som gör handskarna lätta att ta på sig. Eftersom handskarna inte är bomullsflossade är risken för fiberkontaminering minimal, något som är extra viktigt i livsmedelsindustrin.
Användningsområden
Gummihandskar är designade för att användas under längre tidsperioder för t ex hushållsgöromål som disk och städädning eller industriellt bruk såsom grovrengöring, maskinunderhåll, målning med mera. Dessutom går handskarna att återanvända flera gånger beroende på vad de används till och hur mycket slitage de utsätts för. Gällande skydd mot agressiva kemikalier är denna typ av handske säkrast att använda då materialet i handskarna är betydligt tjockare.
Engångshandskar är vanliga inom hälsovården, livsmedelsindustrin, tandläkare, tatuerare, frisörer, skönhetssalonger, med mera. I samtliga nämnda exempel byter man handskar flera gånger om dagen för att undvika kontaminering.
Sammanfattning
Gummihandskar och engångshandskar kan se ganska lika ut men båda typerna har sina egna unika egenskaper. Därför är det viktigt att känna till fördelar och begränsningar hos varje handsktyp. Engångshandskar är bäst för arbete som har höga krav på precision och hygien, medan gummihandskar passar bättre för jobb där slitstyrka, långtidskomfort och kemskydd är viktigt.
Med kunskap och rätt information är det enklare att välja rätt handske för rätt uppgift. Om du har specifika frågor om kemiska risker på ditt jobb och vilka handskar du bör välja, glöm inte att kolla med ditt skyddsombud först. De ska kunna ge dig svaren du behöver baserat på företagets riskanalys.
Har du frågor, eller funderingar?
Tveka inte att kontakta oss, vi hjälper dig gärna, maila in (Kontaktinformation) eller skicka meddelande på våra sociala media: Facebook och LinkedIn.