Vad du behöver veta om skärskyddshandskar

Cut-protection-guide-banner

Vi på Soft Touch är övertygade om att det finns minst en handske för varje uppgift. En handske ska skydda mot risker samtidigt som den gör jobbet enklare och bekvämare. Däremot finns det väldigt många olika modeller att välja bland, vilket gör att det kan kännas rätt svårt att välja rätt. Vi vill med denna guide ge svar på de vanligaste frågor vi får när det gäller att välja skärskyddshandskar.

1. Behöver jag verkligen skärskyddshandskar?

Visste du att det varje år i snitt sker ca 3500 olyckor där personer skadar händerna? Skadorna orsakas av vassa objekt och skarpa kanter enligt en rapport från arbetsmiljöverket 2017. Detta innebär att varje arbetsdag sker det ungefär 14 skärskador som är så allvarliga att personen behöver sjukskriva sig (källa). Det finns många sätt att förebygga skärskador och en av dem är att helt enkelt använda skärskyddshandskar. Om du hanterar skarpa objekt eller verktyg med vassa kanter i ditt arbete så kan det vara en rätt bra idé att investera i ett par bra skärskyddshandskar. För säkerhets skull.

2. Hur förstår jag skillnadena i skärskyddsnivåer?

För att förstå hur handskar skyddar oss mot skärskador är det enklast att förstå hur de testas och hur de får olika värden på skärskyddsnivåer. 
Den vanligaste standarden för att testa handskar och dess skydd mot mekaniska risker är EN388 som är en Europeisk standard. På andra plats kommer den Amerikanska standarden ANSI / ISEA 105. Vissa handskar kan ha skyddet angivet för både den Eurpeiska och den Amerikanska standarden. Även om de är snarlika varandra så syftet med båda att ge en så rättvis representation av skärskyddsnivåer som möjligt. 

Den Europeiska EN388 standarden

EN388 testar handskars skydd mot mekaniska risker såsom nötningsmotstånd, skärskydd, rivmotstånd, punkteringsmotstånd, skärskydd ISO13997 och slagskydd. 

I denna guide fokuserar vi på skärskydd som finns i två tester, test med runt knivblad och det nya testet ISO13997 med rakt knivblad. 

Cut-protection-guide-01

EN388 test med runt knivblad:
Handsken utsätts för ett runt knivblad med konstant hastighet och tryck. Antalet skärrörelser räknas tills handsken har blivit genomskuren. Ju fler skärrörelser handsken klarar desto högre skyddsvärde vilket definieras genom att jämföras med testresultat från ett referensprov. Detta index graderas från lägsta skyddnivån 1 till det högsta skyddsnivån 5.

EN388 test med rakt knivblad eller ISO13997:
2016 introducerades ett nytt test som anses bättre kunne representera verkliga situationer på arbetsplatser. Här utsätts handsken för skärrörelser med ett rakt knivblad under varierande tryck. Efter varje skärrörelse byts knivbladet ut mot ett nytt och trycket ökas. Ju mer kraft som krävs för att skära igenom handsken, desto högre skyddsnivå får den. Lägsta skyddsnivå är A och den högsta nivån är F. 

Cut-protection-guide-02

ANSI 105

Den Amerikandska ANSI 105 standarden har bara ett test för att ange handskens skärskyddsnivå. Testmetoden kallas för ett Tomodynamometer-test (TDM) och är faktiskt samma som EN388 testet med rakt knivblad ISO13977. Den enda skillnaden är att kraften mäts i gram istället för Newton och att det finns fler nivåer. Skärskyddsnivåerna spänner mellan A1, som är den lägsta, till A9 som är den högsta skyddsnivån. ANSI 105 och EN388 ISO13997 kan direkt jämföras med varandra för att få ut motsvarande skyddsnivåer i de olika standardena. 

EN388:2016 Test värde (Newton) Konverterade värden (gram) ANSI 105 Test värden (gram)
A 2 - 4.9 204 -508 A1 200 - 499
B 5 - 9.9 509 - 1019 A2 500 - 999
C 10 - 14.9 1020 - 1529 A3 1000 - 1499
D 15 - 21.9 1530 - 2242 A4 1500 - 2199
E 22 - 29.9 2243 - 3058 A5 2200 - 2999
F 30+ 3059+ A6 3000 - 3999



A7 4000 - 4999



A8 5000 - 5999



A9 6000+

3. Vilken skärskyddsnivå behöver jag?

Skärskyddsbehovet beror helt på vilken typ av jobb du utför. Vissa arbeten har mindre exponering för vassa kanter medan riskerna i andra arbeten kan vara betydligt högre. Skyddsombudet har tillgång till företagets riskanalys som kan ge dig svaren du behöver. På vissa jobb behöver du eventuellt göra din egen riskanalys och då ska skärskyddsrisken vara en av de punkterna som ska undersökas.

Generellt kan man dela in branscher enligt nedan:

För jobb med lägre risker för skärskador, som t ex lager och lätt montering, är normalt sett skärskyddsnivå A eller B tillräckligt.

För jobb med medelhöga risker, som t ex bilmontering, bygg eller olja och gas, är normalt sett skärskyddsnivå C eller D tillräckligt, men beror helt på förutsättningarna på arbetsplatsen. 

För jobb med hög risk för skärskador, som t ex tung industri, metall och glasfabricering, pappersproduktion eller återvinning är rekommendationen normalt skyddsnivå E till F.


OBS! Tabellen nedan, såväl som alla rekommendationer är endast vägledande. Skyddsombudet bör kunna hjälpa dig att göra en riktig riskanalys.

EN388 skyddsnivå Testvärden  Förklaring och rekommenderade användningsområden
A 2 - 4.9 N
203 - 508g
Lägre risk för skärskador: All-round, montering, underhåll, lager, logistik
B 5 - 9.9 N
509 - 1019g
Låg till medelhög risk för skärskador: Montering, bilindustri, bygg
C 10 - 14.9 N
1020 - 1529g
Medelhög risk för skärskador: Olja & gas, metallproduktion, enklare glashantering, bilindustri, tillverkning, bygg.
D 15 - 21.9 N
1530 - 2242g
Medel till hög risk för skärskador: Tillverkningsindustri, bygg och anläggning, glashantering, olja & gas.
E 22 - 29.9 N
2243 - 3058g
Hög risk för skärskador: Metallproduktion, plåtslageri, metallbearbetning, pappersprodukton, glasproduktion.
F 30+ N
3059+ g
Mycket hög risk för skärskador: Metallstansning, återvinningsindustri, pappersprodukton, glasproduktion, flygindustri.

4. Testresultaten är inte alltid tillämpliga i verkligheten 

Olika jobb och personerna som utför dem är högst individuella. Många har säkert redan märkt att det ibland är nästan omöjligt att direkt jämföra testresultat med verkliga situationer. Metallspån är runda, men kan likväl vara vassa, precis som ståltråd, men ingen av testerna i standardena kan simulera dessa risker på ett pålitligt sätt. Därför är det viktigt att komma ihåg att testernas skyddsnivåer bara är generella riktlinjer.

När du väljer handskar, titta inte enbart på en specifik skyddsnivå. Försök istället se helhetsbilden och jämför den med dina egna erfarenheter, där fingertoppskänsla, ett fast grep, vatten och oljereistens kan vara lika viktiga för att du ska vara säker på jobbet. 

Vårt bästa råd är att först göra en runda tester med en mindre uppsättning handskar. Efter utvärdering är det mycket enklare att bestämma sig för det bästa valet innan man behöver köpa större kvanititeter. Kom ihåg att handsken med den högsta skärskyddsnivån inte nödvändigtvis är den handsken som är bäst för dig och dina arbetsuppgifter. Investera tiden och mödan som krävs för att välja rätt, det kommer verkligen att löna sig i längden. 

5. Mer för pengarna, tvätta handskar

Är du på väg att kasta handskar för att de är svettiga och smutsiga? Då är det dags att tänka om. Genom att tvätta handskarna kan du förlänga livslängden avsevärt vilket hjälper dig att spara pengar. Skärskyddet handskarna ger håller längre än du tror. Det är inte ovanligt att industrin kan tvätta handskar 3-4 gånger utan att handskarnas skydd förändras. Det motsvarar kostnaden för 3-4 nya par handskar vilket gör att det kanske är en bättre idé att investera i handskar av högre kvalitet.

Ett sluttips för allmän hållbarhet är att också titta på handskens testresultat för nötningsmotstånd. Viktigast är dock att göra handsktester för att kunna hitta handsken verkliga prestanda och livslängd på just din arbetsplats.


Guide för att välja rätt handske - Generell guide

NÄSTA ARTIKEL ►

Guide för att välja rätt vinterhandskar